All inclusive - inte bara bekvämt

Rapport
Publicerad 26 april 2010 - 19:10
Uppdaterad 26 april 2010 - 21:22

En av de stora resetrenderna just nu är att svenskarna i högre grad bokar in sig på all inclusive-hotell. Med ett fast pris betalar man för all mat, dryck och boende under semestern.
Läs också

• Nätet styr resetrender
• Ekoturism - mer än en grön trend

Men reseformen har sina baksidor. På sina håll kan så stora delar som 90 procent av vinsten från anläggningarna försvinna ut ur landet.

- Våra kunder vill ha kontroll på reskassan och många barnfamiljer väljer det för att det är bekvämt, säger Magdalena Öhrn, informationschef på Ving.

- Antalet all inclusive-bokningar har fördubblats det senaste året. Det är prisvärt, bekvämt och bekymmersfritt, säger Peter Hellström, informatör på Fritidsresor.

Helena Myrman, projektledare för nätverket Schyst Resande är skeptisk.

- Som det ser ut i dag kan man inte bo på all inclusive-hotell med gott samvete, framförallt inte i fattigare länder där många av hotellen finns. I Dominikanska republiken till exempel uppskattas 90 procent av vinsten som turismen ger försvinna ut ur landet.

Helena Myrman fortsätter:

- Själva konceptet i sig är det inte något fel på. Många tycker det är bekvämt och man vet vad resan kommer att kosta. Men man skulle ju kunna se till att de här anläggningarna ägdes lokalt. Ibland importerar man till och med maten. Ekonomin utanför, som restauranger och affärer tjänar ingenting när allt görs inom området.

- Visst har vi ett ansvar att inte bara exploatera de platser vi säljer resor till. Men all inclusive-resorna är en väldigt liten del, cirka 8 procent, av de resor vi säljer och anläggningarna skapar också en hel del arbetstillfällen, säger Magdalena Öhrn på Ving.

Moraliskt ansvar
Klas Grinell, idéhistoriker med inriktning på turism och före detta reseledare, arbetar som intendent på Världskulturmuseet i Göteborg, som i veckan inviger en utställning om människans relation till resande.

- Jag tycker att vi har ett moraliskt ansvar gentemot det land vi besöker. Då måste man tänka på hur man påverkar. Då kanske det är det bättre att själv boka ett lokalägt hotell, säger Klas Grinell och fortsätter.

- På TUR-mässan i mars i år var det en forskare från England, som studerat Sharm el-Sheikh i Egypten. Han kom fram till att ungefär tre procent stannade lokalt, medan allt skräp och alla problem stannade lokalt.

Blir bättre
Helena Myrman berättar att miljöbiten kring resandet länge diskuterats, men inte den sociala och ekonomiska biten. Något hon tror kommer bli viktigare i framtiden.

- Det är inte hållbart i längden att folk bor på hotell i Thailand som i princip är byggda av slavarbetare. Det är ju länderna vi besöker som ska tjäna på att vi reser dit. Här skulle researrangörerna kunna se till att det blev bättre och ställa krav.

Magdalena Öhrn menar att diskussionen kring resandets sociala och ekonomiska aspekter är en fråga som blir allt viktigare.

- Arbetsvillkor och miljöarbete kommer att bli viktigare i framtiden. Det ställer större krav på oss att vara schysta. Sociala medier gör dessutom att vi måste göra vår hemläxa. Vi måste vara mer öppna och medvetna om att dålig publicitet sprids snabbt.

Johanna Danielsson, framtidsstrateg på forskningsföretaget Kairos Future, säger att många resebolag tar diskussionen kring klimatdebatten, men inte den om sociala och ekonomiska orättvisor på resemålen.

- Men jag tror att den diskussion kommer. Den måste få plats i media, men resebilagorna är beroende av resebolagen och kritiska reportage är problematiska att skriva om man är beroende av annonsintäkter. Då får nätet stå för motvikten, avslutar Johanna Danielsson.

Johan Wicklen